Kommunutredningen på GR-besök 1 februari: Hur stärker vi kommunernas kapacitet för att möta samhällsutvecklingen?

Under de närmaste decennierna ställs kommunerna inför en rad utmaningar, bland annat till följd av den demografiska utvecklingen och den snabba urbaniseringstakten. Kommunutredningen är en parlamentariskt sammansatt kommitté med uppdraget att utarbeta en strategi för att stärka kommunernas kapacitet att fullgöra sina uppgifter och hantera sina utmaningar. Den 1 februari fick strategiska chefsnätverk inom GR lyssna till kommitténs huvudsekreterare Sverker Lindblad.

- Jag är övertygad om att GR har en roll att spela i kommunernas utveckling framöver, sa förbundsdirektör Helena Söderbäck när hon inledde seminariet och lämnade ordet till Sverker Lindblad.

Han inledde genom att ge en lägesrapport. Kommittén har kommit en bit på väg i sitt arbete. Ett delbetänkande kring avtalssamverkan kom den 17 oktober 2017. Slutbetänkandet är att vänta 15 oktober i år. Under våren finns det möjligheter för kommunerna att påverka och komma med synpunkter. Utredningen välkomnar detta. Kommunutredningen är parlamentarisk, vilket innebär att alla partier är representerade och att arbetet kan förankras på ett bra sätt. Representanterna är måna om att vara ute mycket i landet.

Varför en kommunutredning?

Varför tillsattes då kommunutredningen? Vi ser idag en urbanisering och en regionförstoring. Regionen växer på ett funktionellt sätt som inte följer administrativa gränser. Urbaniseringen för med sig demografiska förändringar – efter kriget hade vi en babyboom och det har resulterat i att vi nu har en åldrande befolkning. Sverige och Finland ligger först i fas i en åldringsvåg som hela Europa kommer att omfattas av. Detta påverkar skattekraft, kompetensförsörjning och ekonomi.

Vi ser en tilltagande polariseringen mellan kommunerna med växande skillnader i förutsättningar. Detta kan beskrivas i tätortsgrad. Det kostar mer för en kommun när befolkningen har ett mer spritt bosättningsmönster, än där man bor tätt. I storstäderna kan det vara en tätortsgrad på upp till 100 procent – i Göteborgsregionen har Göteborg har 99 procent och Lilla Edet 66 procent, visar Sverker Lindblad.

Åldersstrukturen leder till skillnader i kommunala kostnader mellan kommuner. I Göteborgsregionen ser vi att Tjörn och Öckerö ligger lite högre än mediankommunen i Sverige. Skattekostnader och nettokostnader ligger ganska lågt i GR-kommunerna så där är gynnsamma förutsättningar. Skatteutjämningssystemet är ett sätt att jämna ut detta, och det är viktigt för kommunernas bärkraft – något som Kommunutredningen kommenterar.


Utmaningar framöver

Det finns alltså flera utmaningar för kommunerna framöver. En minskande och åldrande befolkning ger bristande kapacitet, särskilt i mindre kommuner. Urbanisering och vidgade funktionella regioner innebär att dagens kommunindelning inte svarar mot ett funktionellt regionperspektiv.

Kommunerna har också stora investeringsbehov som man skjutit framför sig, framför allt på VA-sidan. Det kan krävas framöver att kommunerna genomför sådana investeringar på ett annat sätt och mer samlat. Kraven på kommunal service ökar eftersom invånarna vill ha mer för pengarna. Hur långt detta kan fortsätta då ekonomin samtidigt förändras är frågan.

Frågan är också om kommunerna har den kompetens som krävs för att möta effekter av klimatförändringar som torka och översvämningar.

I SKL:s ekonomirapport prognosticeras att gruppen över 80 år ökar dramatiskt inom tio år. Ungdomsgruppen 0-19 år ökar också relativt mycket. Men gruppen däremellan som ska betala skatt ökar inte lika mycket. Redan nu är det tufft med ekonomin i äldregrupper. Summerat är det inte åldringarna som kostar mest för kommunerna utan ungdomarna, för de är fler.

Den stora utmaningen är personal- och kompetensförsörjningen. Vad gäller förändringar i antal sysselsatta visar SKL visar också att antalet sysselsatta ökar men att kommunsektorn får en mindre del av denna ökning. Demografin äter upp över hälften av kommunsektorns ökning. När det gäller etablering och integration av nyanlända står utrikesfödda för en stor del av den tillkommande befolkningen som ska sysselsättas. Nyanlända innebär en god potential för personalförsörjning. Sysselsättningsandelen skiljer sig mellan svenskfödda och utlandsfödda. Bland utlandsfödda är det stora variationer, visa Sverker Lindblad.

Kommitténs uppdrag

Kommunutredningen ska analysera vilka strukturella åtgärder som krävs i form av kommunal samverkan, frivilliga kommunsammanläggningar och generell förändring av uppgifter. Man tittar också på en assymetrisk ansvarsfördelning där mindre kommuner kan få en mindre portfölj av ansvar. Digitalisering är en annan tänkbar åtgärd. Det inte en enda åtgärd som ska lösa problemen utan det kan vara en kombination. Försöksverksamheter av olika slag kan bli aktuellt.

Till alla kommitténs förslag måste demokratiaspekten kopplas. Det är viktigt att säkerställa en god demokratisk verksamhet och det demokratiska inflytandet vid assymetriska lösningar. Den politiska representationen framöver är också en utmaning eftersom det blir allt svårare att hitta personer som vill delta i politiken.

Kommunernas kapacitet kan höjas antingen genom mer resurser, höjd effektivitet eller färre uppgifter. Det kommunerna klarar idag genom samverkan kanske de i ett framtidsperspektiv inte kommer att klara utan strukturreformer. Kommittén bör därför ta med en beredskap för eventuella strukturförändringar.

Delbetänkandet om en generell rätt till avtalssamverkan och den lagändring som gjordes 1 juli 2018 innebär ett undantag från lokaliseringsprincipen som gör att kommuner nu får delegera beslutsrätt till en grannkommun. Förhållandet till Lagen om offentlig upphandling (LOU) måste bedömas i enskilda fall.

Effektiv samverkan blir bättre om alla parter har något att vinna på den. Ibland är samverkan mellan stora och små kommuner svårt eftersom de har olika förutsättningar. Ju fler kommuner desto mer komplext blir det också. Det tar tid att bygga förtroende och tillit men vi är övertygade om att man kan nå långt med samverkan, betonar Sverker Lindblad.

Är det dags för kommunsammanläggning?

Kommittén tittar också på möjligheten till kommunsammanläggningar. I Sverige har kommunerna förhållandevis stort ansvar, vilket kan tala för sammanläggningar. Det är flera faktorer som påverkar motiven för kommunsammanläggningar. Det är inte i huvudsak ekonomiska vinster, däremot ökad robusthet, investeringsförmåga, lokal identitet och utvecklingskraft. Större kommuner är mer robusta och mindre sårbara.

Kommittén tittar också på olika verksamheters territoriella logik, hur systematiskt lärande ska kunna stimuleras och hur assymetriska lösningar påverkar demokratin. Finns exempelvis risken att vi skapar A- och B-kommuner. I Spanien och Danmark till exempel där man prövat assymetriska lösningar finns också demokratiska underskott. Även samverkan är en form av assymetri – i uppgifter men inte i ansvar.

Kommittén har tagit fram en fördjupningsstudie kring den digitaliserade kommunen – Förbjuden framtid. Den behandlar de fallgropar som finns när det gäller att dra nytta av digitaliseringen och vilka stödfunktioner som behovs.

Utredningen diskuterar frikommunförsök och statligt stöd till svaga kommuner. En viktig aspekt är också vad som händer efter utredningen – hur ser beredskap och statligt stöd ut på längre sikt? Kommer det att behövas en statlig organisation som arbetar vidare och stödjer kommunernas samverkan utifrån kommitténs förslag?

Inspel till utredningen kan ges fram till maj 2019.

Ur diskussionen:

- Tar utredningen upp frågan om kommundelsreformer eller då kommundelar vill tillhöra grannkommuner? Nej, men däremot diskuteras processerna för kommunindelningar i samband med att man tittar på indelningslagen. Att lyssna på befolkningen är centralt.

- Har ni berört administrativa länsgränser som hinder för samverkan i fysisk planering?
Utredningen tar sin utgångspunkt i funktion snarare än administrativa länsgränser. Samplanering mellan kommuner behöver stärkas. Regionalt har en förändrad regional fysisk planering för Stockholm och Skåne genomförts. Hur det kommer att se ut i Västra Götaland återstår att se. Kommittén vill gärna ha kreativa förslag på hur samverkan region-kommun ska se ut. Hur kan strukturbildsarbetet nyttjas? Det finns möjlighet att testa samverkan i fysisk planering i till exempel frikommunförsök.

- Om kommunsammanläggningar ska vara frivilliga – vilka är då incitamenten för dessa?
Det måste finnas incitament. I våra grannländer Norge och Danmark har incitamenten varit dels statliga pengar, dels statlig styrning och nya ansvarsområden.

- Är nästa steg efter frivilligheten en statlig styrning?
Ja, man kan nyttja styrning så att man får loss pengar till utökad samverkan. Vi har frihet att peka på såna behov.

- Kommer kostnadsutjämningsutredningen att påverka ert arbete?
Vi kommer att titta på dess effekter, men vi kommer inte överpröva den utredningen. Vi kommer att titta på kommunernas bärkraft och belysa vilken legitimitet kostnadsutjämningen har vad gäller utveckling av kommuner.

- Får ni beröra det kommunala självstyret?
Ja, det måste vi prata om. Både generellt, men också utifrån effekterna från de olika åtgärdsförslagen. Framtidsperspektivet med försörjning till de politiska posterna behöver diskuteras. Lösningar som ger negativa effekter för demokratin kan samtidigt vara en styrka för demokratin om kommunernas kapacitet ökar.

- Kan ni se inom vilka områden det finns effektiviseringspotential vad gäller digitalisering?
Utöver administration och IT finns en stor potential inom kommunernas kärnverksamheter, exempelvis automatiserade system inom äldreomsorgen. Standardiserade lösningar måste till, i synnerhet till små kommuner. SKL har en viktig roll. Vi måste också avsätta tillräckligt med resurser i kommunledningarna för att komma vidare.

- När demografin hotar avfolka delar av landet, vad betyder då digitala verktyg?
Digitalisering är en viktig del av kommunernas kompetens framöver.

- Finns behovet ut av en organisation som jobbar med kommunutvecklingsfrågor från ett statligt perspektiv? Eller räcker det med SKL? Vi önskar oss inte en ny statlig myndighet att samverka med, vi har redan nog. Har utredningen förankring i den lokala politiken?
Ja, representanterna är ute mycket i landet har referensgrupper. En ny myndighet är inte tanken, däremot ett organisatoriskt sammanhang så att frågan fortsätter leva framöver.

- God och nära vård, digitalisering och ehälsa – berörs det?
Kopplingen kommun-region kommer att beröras. Där regionen kan vara en resurs för att utveckla kommunens kapacitet, där berörs regionen.

- Inom Göteborgsregionen har vi många samverkansavtal. Kartlägger ni befintlig samverkan mellan kommunerna?
SKL kartlägger en del och vi vill granska nya samverkansformer där den egna kapaciteten inte räcker till lite närmare.

- Vill ni öka den statliga styrningen eller hellre minska den administrativa bördan för kommunerna?
Andra utredningar som till exempel tillitsdelegationen handlar om tillit till att kommunerna på egen hand kan lösa problem. Riktade statsbidrag ifrågasätts nu och vi ser hellre att sådana statsbidrag klustras mer.

- Kommunernas kapacitet kopplat till hälso- och sjukvårdsproduktion är en stor utmaning. 25-30 procent av hälso- och sjukvården produceras i kommunerna. Inom GR har vi redan tematiskt inriktade labmiljöer där vi kan tänka nytt och göra annorlunda. Vi bidrar också in till SKL och det finns en stor potential för SKL att använda vår politiska yta i kommunalförbunden, avslutade Helena Söderbäck dagens diskussion.

Sofia Hellberg, samhällsbyggnadschef, Partille kommun

 

Röster om dagen:

Sofia Hellberg, samhällsbyggnadschef, Partille:

- Det är en förmån för oss att GR arrangerar en sån här dag så att vi kan få den här mycket intressanta och spännande informationen så lättillgängligt. Arrangemanget kommer i rätt skede av utredningen när det fortfarande finns möjlighet att påverka. Det ger ett mervärde.


Anders Pettersson, personalchef, Härryda kommun

Anders Pettersson, personalchef, Härryda:

- Det är jättebra att vi personalchefer har blivit inbjudna till den här dagen. Det har varit en bra föreläsning som gav insikt om hur man resonerar i utredningen. Nu har vi en tydligare bild.


Kontaktperson på GR: Helena Söderbäck, Förbundsdirektör Göteborgsregionen

Senast uppdaterad: 2019-02-12 

Göteborgsregionen (GR)

Göteborgsregionen (GR) består av 13 kommuner som har valt att jobba tillsammans. Vi driver utvecklingsprojekt, har myndighetsuppdrag, forskar, ordnar utbildningar och är storstadsregionens röst i Västsverige, bland mycket annat. I våra nätverk träffas politiker och tjänstepersoner för att utbyta erfarenheter, bolla idéer och besluta om gemensamma satsningar. Allt för att regionens en miljon invånare ska få ett så bra liv som möjligt.

Twitter
Facebook
Youtube
Rss
Prenumerera
LinkedIn
Göteborgregionens Kommunalaförbund