På vuxenutbildningen i Partille kommun utvecklas sfi-undervisningen genom kollegialt lärande

Skolan deltar i det ESF-finansierade projektet InVäst, som ägs av Göteborgsregionen och syftar till att utveckla kvaliteteten inom sfi-verksamheter samt att stärka organisationers kompetens med att ta emot nyanlända. Här berättar skolans rektor och lärare från studieväg 2 om deras arbete inom projektet.

Vi har träffat Jenny Romedahl, Nomi Madolo, Malin Lilja och Marie Stenqvist från vuxenutbildningen i Partille kommun, för att höra mer om deras utvecklingsarbete inom projektet InVäst.Foto: Frida Rudebo/Göteborgsregionen (GR)

Kollegialt lärande utifrån Helen Timperleys modell

Kollegialt lärande innebär att kollegor tillsammans utvecklas i sin profession genom ett strukturerat samarbete. I utvecklingsarbetet har skolan utgått från Helen Timperleys modell för professionell utveckling i skolan.

Enligt modellen ska lärarna tillsammans kartlägga elevbehovet, fundera på vilka kunskaper och förmågor de behöver utveckla, ta gemensamma beslut om vilka förändringar som ska göras och följa upp med att mäta effekten på elevernas lärande. På Sfiväst.selänk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster kan ni läsa mer om Helen Timperleys modell för professionellt lärande.

I InVäst handleder en processledare inom utvecklingsområden som skolan själv har ringat in, i detta fall kollegialt lärande.

– Lärarna arbetar sedan tidigare enligt ett tvålärarsystem där de är två lärare per studieväg. Det är ett sätt att arbeta för att bygga det kollegiala lärandet, men även för skolframgång och utveckling. Man är inte ensam i en klass, utan man jobbar tätt ihop med någon mer som har samma elever, berättar Nomi Madolo som är rektor på skolan.

– I starten av InVäst var kollegialt lärande därför en naturlig del av vad vi ville göra och vad jag tillsammans med mina medarbetare såg att vi behöver utveckla.

Evidens och vetenskaplig grund

Projektet drog igång på sfi-verksamheten våren 2017. Då tog lärarna tillsammans fram ett nuläge och analyserade elevbehovet.

– Det här projektet har lärt oss hur viktigt det är med evidens, att vi inte bara gissar vad våra elevers behov är, utan att vi faktiskt tar reda på det och utgår från vetenskaplig grund. Vår processledare höll kvar lärarna i analysdelen: ”Har ni verkligen evidens för detta? Är ni säkra på att det är det här som är det reella elevbehovet?”, berättar Nomi Madolo.

Lärarna håller med.

– Vi är snabba på att analysera att ”det här är problemet” och så är vi lösningsorienterade och löser det. Men det som InVäst har hjälpt till med är att verkligen undersöka och vara nyfiken på elevernas behov.

Elevbehov

– Ett behov som vi såg på studieväg 2 var att de skriver sämre än vad de talar och förstår. Det var både vad vi såg, men även vad de sa själva till oss när vi hade djupintervjuer. Vi tittade också på gamla nationella prov och där såg vi att skriva var den del som oftast inte blev godkänd, berättar Marie Stenqvist.

Kollegorna har sedan tillsammans tagit beslut om förändringar.

– Vi gjorde någonting redan, med cirkelmodellen och genrepedagogik, och vi ville ha hjälp med att gräva där vi stod och göra det ännu bättre.

Cirkelmodellen går ut på att eleverna läser exempeltexter inom ett tema och därefter skriver egna texter på temat. Genom InVäst utvecklades metoden med två twistar, en rättningsnyckel och en muntlig presentation.

 

Rättningsnyckeln

Rättningsnyckel och muntlig presentation

Rättningsnyckeln består av olika koder som lärarna använder för att markera fel i texterna, istället för att skriva ut det rätta svaret direkt. Lärarna berättar:

– Eleverna skriver en text som vi rättar med de här koderna och sen får de tillbaka texten. Så sitter de två och två och ska tillsammans lista ut vad det är för fel som har gjorts och hur den regeln är. Sen skriver de rent texten tillsammans och gör därefter samma sak en gång till med den andra elevens text.

– Det blir samtal och de måste diskutera med varandra. Någon kanske tror att det ska vara så och någon annan säger att det ska vara så här. De får naturligtvis fråga oss, men tanken är att de ska arbeta tillsammans för att lista ut hur det ska vara.

Därefter är det dags att presentera texten.

– När de har skrivit och rättat så ska de också berätta om sin text, de tränar in sig på att berätta om texten och vet vad de ska prata om. Då blir det inte bara skriva i den här snurran, utan den avslutas med en tala-del som också har blivit väldigt bra.

Känsla av att arbetet gör skillnad

Effekten av förändringarna i undervisningen kan mätas genom tester och observationer, men också genom att elever intervjuas om sin upplevelse av de nya formerna av lärande. På studieväg 2 har effekten ännu inte undersökts, men lärarna har en känsla av de två twistarna har gett en ökad kvalitet.

– Vi har inte evidens för det, men det känns som att förändringarna gör skillnad. Eleverna börjar tänka mer själva, många gillar detektivarbetet som det blir med rättningsnyckeln. De vill förstå och det känns som att de har blivit lite mer engagerade kring sina egna texter. Det hjälper oss också, med koderna kan man tydligare se vilka områden eleverna måste träna på, berättar Malin Lilja.

– Vi får bra information tack vare rättningsnyckeln. Vi sammanställer allt material själva och kan exempelvis se att: ”Nu var det mycket ordföljdsfel under det här temat”. Skrivtestet är själva finalen på hela temat, så då kan vi anpassa nästa tema och lägga in extra fokus på det området, fyller Marie Stenqvist i.

Lärarna berättar att de i efterhand kan tänka ”Hur kunde vi inte tänka på det här själva?”.

Nu känns det som väldigt självklara grejer, varför har vi inte gjort så? Men det är ändå en process som vår processledare Jenny Hostetter har hjälpt till att styra.

De vill också fortsätta utveckla sin praktik med det här tänket.

– När vi förstår tillsammans och lär nya saker tillsammans, det är ju verkligen kollegialt lärande. Och verkligen någonting som syns för våra elever. Vårt kollegiala lärande har blivit en stor skillnad för våra elever.

Vill du veta mer?

Senast uppdaterad: 2019-01-30 

Göteborgsregionen (GR)

Göteborgsregionen (GR) består av 13 kommuner som har valt att jobba tillsammans. Vi driver utvecklingsprojekt, har myndighetsuppdrag, forskar, ordnar utbildningar och är storstadsregionens röst i Västsverige, bland mycket annat. I våra nätverk träffas politiker och tjänstepersoner för att utbyta erfarenheter, bolla idéer och besluta om gemensamma satsningar. Allt för att regionens en miljon invånare ska få ett så bra liv som möjligt.

Twitter
Facebook
Youtube
Rss
Prenumerera
LinkedIn
Göteborgregionens Kommunalaförbund