Foto: @erikslundskolanboras, Instagram


Så vände Erikslundskolan vite till nystart

I december 2016 fick Erikslundskolan i Borås ett vitesföreläggande från Skolinspektionen, som pekade på brister i bland annat närvarorapportering och studiero. Skolan satte igång ett omfattande förändringsarbete för att åtgärda bristerna och efter drygt två år drogs vitet tillbaka. De nya rutiner och insatser som arbetades fram har nu blivit en del av skolans vardag.

Förändringsarbetet har bland annat lett till att trygghetsteamet fått en ny roll och utökat ansvar. Skolan har även implementerat nya rutiner för närvaro- och frånvarorapportering och utökat sitt fokus på förebyggande och främjande insatser för alla elever.

Trygghetsarbetet har gett resultat

Varje kvartal genomför skolan en trygghetsmätning bland eleverna. I tidigare mätningar framkom att ett stort antal elever kände sig otrygga i skolan. Ett tag var situationen så pass allvarlig att vissa elever valde att helt stanna hemma från skolan på grund av rädsla och otrygghet.

- Idag märks en stor skillnad, jämfört med för två år sen. Det är markant färre elever som stannar hemma på grund av otrygghet. Eleverna uppger själva att de känner sig tryggare, något som märks inte minst i närvarostatistiken, säger Åsa Molander som arbetar som speciallärare på skolan.

Flera utvecklingssatsningar med samma mål

Mellan 2018 och 2020 har Åsa projektlett skolans medverkan i Plug Innan, ett regionalt projekt med den övergripande målsättningen att öka västsvenska elevers behörighet till gymnasiet. Tillsammans med bland andra skolans rektor Ann-Kristin Svanberg Björkqvist och grundskoleförvaltningens verksamhetschef Julio Garcia Atterström har hon drivit ett målmedvetet förändringsarbete för att öka tryggheten och minska frånvaron. Parallellt har Erikslundskolan även deltagit i Skolverkets satsning Samverkan för bästa skola, samarbetat med högskolan i Borås kring språkutvecklande arbetssätt samt deltagit i högskolan Dalarnas satsning på nolltolerans mot kränkande språkbruk. Trygghetsteamet har fungerat som en länk mellan utvecklingssatsningarna, något som möjliggjort positiva synergieffekter i arbetet.

Enligt Åsa, Ann-Kristin och Julio är struktur och systematik centralt när man arbetar med flera utvecklingsprojekt samtidigt.

- Det är viktigt att det inte blir konkurrens och projektträngsel utan att de olika satsningarna kan arbeta gemensamt mot samma mål, säger Julio Garcia Atterström.

Högre behörighet och ökad motivation

Noggrann kartläggning och analys av nuläget har legat till grund för de insatser och aktiviteter som genomförts på skolan. Det har handlat både om främjande aktiviteter som ska skapa trivsel och öka tryggheten för alla elever, men också om riktade insatser på individuell nivå. En sådan insats är de studieintensiver som erbjudits till elever som saknat betyg i ett visst ämne eller som identifierats vara i riskzonen för att inte bli behöriga till gymnasiet.

Studieintensiverna är inga permanenta insatser utan handlar snarare om korta, intensiva satsningar för att öka behörigheten i svenska, matte och engelska samt för att stärka elevernas studieteknik.

- Många av eleverna har verkligen tagit vara på möjligheten och jobbat hårt. Vissa har ökat från F till D, andra har inte riktigt nått fram men har tagit stora steg i rätt riktning. Studieintensiverna har fungerat som en motor för att starta igång elevernas motivation, så att de sedan kan bli självgående, säger rektor Ann-Kristin Svanberg Björkqvist.

Motivation har varit ett av ledorden för förändringsarbetet, som till stor del har handlat om att stärka elevernas framtidstro och tron på sig själva.

Nya frånvarorutiner

En viktig pusselbit har varit att försöka förändra både personalens och elevernas syn på närvaro och frånvaro.

- Idag tittar vi på elevers frånvaro och analyserar den ur fler perspektiv. Tidigare fokuserade vi till exempel främst på ogiltig frånvaro, idag har vi större kunskap om att även giltig frånvaro kan vara problematisk, och kan vara en signal på att något inte står rätt till hos en elev, säger Åsa Molander.

Idag har man också hittat nya sätt att arbeta med kommunens generella frånvarorutiner. I det systematiska kvalitetsarbetet finns det inlagt när och hur frånvaro ska följas upp. Den förbättrade kontrollfunktionen har också lett till att frånvaron minskat på skolan.

Framgångsfaktorer för utvecklingsarbetet

Förändringsarbete, speciellt när det sker genom ett antal olika satsningar, kräver långsiktighet. På Erikslundskolan har det bland annat inneburit att man arbetat utifrån en flerårig utvecklingsplan. Men långsiktighet och struktur räcker inte. Det krävs även engagemang, tillit och en tydlig ansvarsfördelning. På Erikslundskolan har hela styrkedjan, från förvaltning till skolledning, känt till och stöttat utvecklingsarbetet. Ansvarsfördelningen har varit tydlig, Julio och Ann-Christine har haft den strategiska överblicken medan Åsa och hennes kollegor utfört det operativa arbetet i skolans vardag.

- Jag tror att en anledning till att vi lyckats är att vi haft mandat att fatta beslut och fått möjligheten att verkligen utveckla arbetet utifrån elevernas behov. Det har inte funnits krav på att allt ska fungera direkt, vi har kunnat pröva oss fram, säger Åsa Molander.


Vill du veta mer?

Göteborgsregionen (GR)

Göteborgsregionen (GR) består av 13 kommuner som har valt att jobba tillsammans. Vi driver utvecklingsprojekt, har myndighetsuppdrag, forskar, ordnar utbildningar och är storstadsregionens röst i Västsverige, bland mycket annat. I våra nätverk träffas politiker och tjänstepersoner för att utbyta erfarenheter, bolla idéer och besluta om gemensamma satsningar. Allt för att regionens en miljon invånare ska få ett så bra liv som möjligt.

Twitter
Facebook
Youtube
Rss
Prenumerera
LinkedIn
Göteborgregionens Kommunalaförbund