Välfärdsteknikens värden – en slutrapport

Hur motiverar olika aktörer inom äldreomsorgen användningen av välfärdsteknik? Och hur påverkar en specifik välfärdsteknik, trygghetslarmet, värden relaterade till omsorg och hur förändras personalens arbetssätt genom teknikanvändning?

Projektet Välfärdsteknikens värden genomfördes i samarbete mellan FoU i Väst och Göteborgs universitet. Uppdraget var att utföra ett forskningsprojekt med en forskningsplan fokuserad på värden associerade med användningen av välfärdsteknik.

Under 2020–2021 genomfördes 44 intervjuer med omsorgspersonal, avdelningschefer och personer som arbetar i en stödfunktion (planerare, metod- och verksamhetsutvecklare, omsorgshandläggare och digitaliseringsstrateger) i äldreomsorgen i tre kommuner i Göteborgsregionen. Observationer av omsorgspersonal på ett äldreboende gjordes också.

Hur motiverar olika aktörer inom äldreomsorgen användningen av välfärdsteknik?

I intervjuerna identifierades följande värden:

Effektivisering

• Införandet av välfärdsteknik motiveras ofta med argument om att det kan effektivisera äldreomsorgen, både enligt nationella styr- och policydokument och enligt de intervjuade.
• Exempel ges där tekniken underlättar schemaläggning, medicinhantering och dokumentation.
• Sammanfattningsvis ger intervjupersonerna uttryck för att man genom välfärdsteknik som bidrar till effektivitet kan ge mer stöd till brukare på samma antal anställda, kan klara av att utföra ett från början omöjligt uppdrag och att man kan frigöra tid för mer omsorgsarbete.

Delaktighet och aktivitet

• Användningen av välfärdsteknik framhålls som ett sätt att öka delaktigheten både i den egna äldreomsorgen och i samhället.
• Det diskuteras hur tekniken kan stödja äldre personers delaktighet genom att möjliggöra aktiviteter som digital gymnastik, virtuella resor och deltagande i samhällsaktiviteter.

Frihet, integritet och värdighet

• Argument för användningen av välfärdsteknik inkluderar att det kan öka äldre personers frihet genom trygghetsteknik, samtidigt som det upprätthåller deras integritet och värdighet.
• Exemplen inkluderar en önskan om att möjliggöra för äldre personer att röra sig mer fritt och självständigt, samtidigt som trygghetssystem följer deras rörelser.

Relationer

• Användningen av välfärdsteknik kopplas till frigörande av tid för sociala interaktioner och mänskliga relationer.
• Välfärdstekniken ses som ett verktyg för att möjliggöra ökad kontakt och kommunikation mellan äldre personer och personal.
• Samtidigt förekommer reflektioner kring riskerna med att tekniken ersätter mänsklig kontakt, och vikten av att individanpassa användningen av välfärdsteknik baserat på de äldre personernas behov och preferenser.

Sammanfattningsvis var förväntningarna på att välfärdsteknik kan bidra till en bättre äldreomsorg dominerande. Få farhågor ventilerades. Dessutom fanns en stor samstämmighet bland de olika yrkesgrupperna i hur man motiverar användningen av välfärdsteknik.

Exemplet trygghetslarm

I rapporten används också ett omsorgsteoretiskt perspektiv för att analysera hur en specifik välfärdsteknik, trygghetslarmet, påverkar värden relaterade till omsorg och hur personalens arbetssätt förändras genom teknikanvändning. Rapporten visar följande:

Självständighet

• Välfärdsteknik, särskilt trygghetslarmet, betonas som ett verktyg för att främja de boendes självständighet.
• En situation med en boende illustrerar hur trygghetslarmet möjliggör individanpassade rutiner och ökar självständigheten.

Samvaro eller exkludering

• En kontrast uppträder när en undersköterska inte följer rutinen gällande användningen av trygghetslarmet, vilket väcker frågor om självständighet och social samvaro.
• Analysen pekar på en risk att ensidigt fokus på självständighet kan leda till exkludering från gemenskap och sociala aktiviteter.

Trygghet

• Trygghetslarmet framställs som en central del av att göra de boende trygga och öka tillgängligheten för personalen.
• Både observationer och intervjuer tyder på att relationer och umgänge möjliggörs genom trygghetslarmet.

Stress och avbrott

• Trots fördelarna med trygghetslarmet lyfts nackdelar fram, särskilt de konstanta avbrott för personalen som larmet innebär.
• De konstanta avbrotten innebär stress för både personal och boende samt att personalen har svårt att ge de boende odelad uppmärksamhet.

Rekommendationer

I rapporten föreslås att kommuner vid implementeringen av välfärdsteknik använder sig av specifika frågeställningar. Dessa frågor är baserade på kärnfrågor för beslut och utvärdering av välfärdsteknik och betonar vikten av att tydligt definiera vilka värden tekniken ska uppfylla.

Värden för välfärdsteknikens införande

• Diskutera och kartlägg vilka värden man vill att välfärdstekniken ska infria, exempelvis ökad självständighet eller effektivisering.
• Frågor att överväga inkluderar: Vems värden prioriteras? Hur prioriteras olika värden? Vilka värden riskerar att bortprioriteras?

Syftet med välfärdsteknik

• Klargör vilka problem, behov eller utmaningar välfärdstekniken är avsedd att lösa innan införandet.
• Undvik normativa ställningstaganden om välfärdsteknik som något bra i sig självt; strukturerad diskussion om syftet bör föregå införandet.
• Identifiera och kartlägg problem och utmaningar för att sätta gemensamma mål.

Involvering och ansvarsfördelning

• Identifiera och diskutera vilka aktörer som kommer att involveras vid införandet av välfärdsteknik.
• Klarlägg roller, uppgifter och ansvar för att undvika ökad stress för omsorgspersonalen.
• Utvärdera om nya kompetenser eller resurser behövs för att uppnå definierade värden och mål.

Utvärdering och lärprocesser

• Öppna upp för ett dynamiskt och processinriktat införande av välfärdsteknik genom kontinuerlig utvärdering och lärande.
• Tydligt definierade värden och mål från början underlättar bedömning av framgång. Möjliggör förhandlingar och anpassningar av värden och mål, och dokumentera dessa lärprocesser för framtida hantering.

Kontakt