Kollegialt lärande genom aktläsning inom den sociala barnavården

Den här rapporten innehåller erfarenheter och material från ett utvecklingsprojekt i den sociala barn- och ungdomsvården i Göteborgs Stad. Till grund för arbetet låg kollegial aktläsning, det vill säga ett gemensamt lärande utifrån läsning av akter.

Rapporten syftar både till att ge Göteborgs Stad ett underlag för fortsatt arbete och till att ge den som vill genomföra ett liknande arbete ett underlag att utgå från.

Mallar för aktläsning

Projektet inleddes med att arbetsgruppen tog fram en aktläsningsmall som testades och sedan reviderades. Därefter togs specifika mallar fram med fokus på återaktualiseringar respektive stöd vid hemflytt. Dessa mallar återfinns som bilagor i rapporten.

Under projektet genomfördes aktläsning i fyra olika stadsområden i Göteborgs Stad. Deltagarna granskade ärenden genom att fylla i mallarna, som innehöll frågor relaterade till bland annat barnets situation, delaktighet, utredningsmetodik och insatser. Aktläsningen användes sedan som utgångspunkt vid ett efterföljande analysseminarium i respektive stadsområde, där utrymme gavs för gemensam reflektion kring det konkreta sociala arbetet och diskussion om hur arbetssätten kan förbättras.

Projektet avslutades med ett gemensamt seminarium där fler kunde ta del av arbetet och diskussion fördes om hur metoden kan implementeras som en del av socialtjänstens verksamhetsutveckling och kvalitetsarbete.

Vad tyckte deltagarna?

Deltagarna upplevde att projektet var ett relativt enkelt sätt att skapa förutsättningar för verksamhetsutveckling, och att aktiviteterna bidrog till både ett individuellt och kollegialt lärande. Genom att utgå från dokumentation blev reflektion och förbättringsförslag handfasta och enkla att ta vidare. Upplägget gav en ram som inte heller blev för snäv eftersom resultaten presenterades som en katalysator för ett samtal där det även var möjligt att beröra andra ärenden och erfarenheter utifrån de ämnen som uppstod. Metoden gav utrymme för medarbetarna att bli producenter av kunskap, vilket ökade deras känsla av engagemang.

Slutsatser och rekommendationer

Projektet genomfördes av en arbetsgrupp från Göteborgs Stad med stöd av forskare vid Göteborgsregionens forsknings- och utvecklingsenhet, FoU i Väst.

Rapportförfattarna framhåller betydelsen av kollegialt lärande och tid för reflektion i socialt arbete. Detta ses som en central del i det som brukar kallas omställningen till en kunskapsbaserad socialtjänst, eller en evidensbaserad praktik. Genom att dela erfarenheter och kunskaper stärktes deltagarnas kompetens och arbetsmetoder. Projektet bidrog även till en ökad förståelse för komplexiteten i socialt arbete och behovet av kontinuerlig professionell utveckling.

Rapporten avslutas med rekommendationer som bland annat understryker vikten av att se hur ett arbete av detta slag skiljer sig från annat kvalitetsarbete. Författarna betonar också att det är viktigt att involvera många funktioner, från handläggar- till ledningsnivå liksom verksamhetsutvecklare.

Sammanfattningsvis framstår kollegial aktläsning som en användbar metod för kunskapsutveckling och verksamhetsförbättring inom socialtjänsten.

Kontakt