Rapport

Hur personcentrerad upplevde legitimerad personal att vården var 2023?

För tredje året i rad har FoU i Väst skickat ut en enkät till anställda i kommunal hälso- och sjukvård för att undersöka hur personcentrerat de arbetar. 878 sjuksköterskor, arbetsterapeuter och fysioterapeuter i alla Göteborgsregionens medlemskommuner utom Kungsbacka besvarade enkäten.

Ta del av enkätresultaten här:

Hur personcentrerat arbetar legitimerad personal i kommunal primärvård (2023)? Pdf, 401 kB.

Bilaga: Hur personcentrerat arbetar legitimerad personal i kommunal primärvård 2023 och 2022 Excel, 49 kB.

Majoriteten av respondenterna bedömer att den vård de ger är personcentrerad, men andelen är lägre bland de som uppger att de ofta eller alltid känner sig stressade i arbetet och bland de som tycker att samarbetet mellan legitimerad personal och omsorgspersonal fungerar ganska eller mycket dåligt.

Enkät till anställda i tolv kommuner

I omställningen till en god och nära vård betonas att vården ska vara personcentrerad. Idag följer kommuner inte upp i vilken utsträckning som vården är det. På uppdrag av Göteborgsregionens socialchefsnätverk har FoU i Väst därför för tredje året i rad skickat ut en digital enkät till samtliga sjuksköterskor, arbetsterapeuter och fysioterapeuter som varit anställda i minst en månad i den kommunala primärvården i tolv av Göteborgsregionens medlemskommuner (Ale, Alingsås, Göteborg, Härryda, Kungälv, Lerum, Lilla Edet, Mölndal, Partille, Stenungsund, Tjörn och Öckerö).

Enkäten innehöll två delar. Den första utgjordes av bakgrundsfrågor kring anställningskommun, ålder, kön, yrke, eventuell specialistutbildning, var majoriteten av patienterna som man vårdar bor, anställningsform, om man arbetar hel- eller deltid, hur man upplever att samarbetet mellan legitimerad personal och omsorgspersonal fungerar i verksamheten, hur stor tillit man har till sin närmaste chef samt en fråga om upplevd stress i arbetet. Den andra delen innehöll en modifierad version av det validerade instrumentet mP-CAT1 som syftar till att mäta i vilken utsträckning personalen bedömer att den vård de ger är personcentrerad.

Exempel på resultat

Det genomsnittliga resultatet för hur personcentrerat den legitimerade personalen upplever att de arbetar mätt med mP-CAT var 49,2. Förra året var resultatet 48,9. Skalan går från 13 till 65 där högre värden innebär att man arbetar mer personcentrerat. Skillnaden i resultat mellan kommunerna är stor.
22 procent av sjuksköterskorna, 17 procent av arbetsterapeuterna och 20 procent av fysioterapeuterna har svarat att de ofta eller alltid känner sig stressade i sitt arbete.
12 procent av sjuksköterskorna, 16 procent av arbetsterapeuterna och 18 procent av fysioterapeuterna har svarat att samarbetet mellan legitimerad personal och omsorgspersonal fungerar ganska eller mycket dåligt.
24 procent av sjuksköterskorna, 18 procent av arbetsterapeuterna och 32 procent av fysioterapeuterna instämmer helt eller delvis i påståendet att de helt enkelt inte har tid att ge en vård som utgår från den enskildes behov.
90 procent av alla respondenter svarade att de alltid eller ofta tar hänsyn till den enskildes önskningar i den vård som ges.

Instrumentet mP-CAT

mP-CAT är en bedömningsskala som bygger på självrapportering, och som har utvecklats av forskare i Sverige och Australien2. Ursprungsversionen är anpassad för vårdpersonal (framför allt sjuksköterskor) som arbetar med äldre patienter och patienter med demenssjukdom på sjukhus och vård- och omsorgsboenden, och syftar till att mäta i vilken utsträckning personalen bedömer att den vård de ger är personcentrerad. Forskare i Sverige har utvecklat och testat en kontextoberoende, modifierad version (mP-CAT)3. mP-CAT består av 13 påståenden om vårdens utformning, arbetsmiljö och organisation. Varje påstående ger mellan 1–5 poäng. Ett totalvärde beräknas (13–65 poäng). Högre poäng indikerar högre grad av personcentrering.

1 Larsen, T. & Lydahl, D. (2022) Hur personcentrerad är kommunal hälso- och sjukvård? - patienters och sjuksköterskors upplevelser. Göteborgsregionen, FoU i Väst.

2 Edvardsson, D., Fethersonhaugh, D., Nay, R., Gibson, S. (2010). Development and initial testing of the Person-centred Care Assessment Tool (P-CAT). International Psychogeriatrics. 22(1)101–108.

3 Selan, D., Jakobsson, U., Condelius, A. (2017). The Swedish P-CAT: modification and exploration of psychometric properties of two different versions. Scandinavian Journal of Caring Sciences, 31(3):527–535.